Telluriet Ett tellurium är en mekanisk apparat som åskådliggör jordens rotation och månens rörelse runt jorden samt hur båda himlakropparna rör sig i förhållande till solen. Det tända ljuset och metallskivan reflekterar ljuset på jorden. Med veven sätter man jorden och månen i rörelse. De roterar runt solen (ljuset) och visar hur solljuset påverkar jorden under olika årstider. På skivan under ljuset finns månaderna utmärkta. Jordgloben snurrar alltså runt sin egen axel och runt solen (ljuset), medan månen roterar runt jordgloben. Telluriet ska helst användas i ett mörkt utrymme så att reflektionen på jordgloben syns. Med telluriet ville man förklara årstidernas växlingar. Man kunde också visa principerna för mån- och solförmörkelse. Telluriet på bilden har varit i användning i undervisningen vid Tuv skola i Yttermalax. Det är tillverkat på 1890-talet av Ernst Schotte & Co i Berlin. Brinkens museum

Griffeltavlan Griffeltavlan användes för skrivövningar i skolan. Tavlan tillverkades av bergarten skiffer och fick träramar. På tavlan skrev man med en griffel, en mjukare slags skiffer som nöttes av när man tryckte den mot griffeltavlan. Senare började man också använda tavelkritor för att skriva på griffeltavlan. När tavlan blev fulltecknad kunde man torka bort det man skrivit med en hartass. Griffeltavlorna var mycket vanliga i skolorna ännu i början på 1900-talet. Brinkens museum

Dockan och sängen Barn har lekt med dockor i tusentals år. De tidiga dockorna tillverkades av de material man hade till hands, som tyg, trä, ben eller läder. Även om man på 1800-talet också kunde köpa fabrikstillverkade dockor med huvud av porslin och en kropp av tyg, så förblev hemgjorda dockor sydda av tygrester och stoppade med valfri stoppning, s.k. trasdockor, populära långt in på 1900-talet. Den här dockan har tillverkats av Edith Lind när hon gick klass III i Långmossa skola läsåret 1930–31. Det hörde till att eleverna i handarbete skulle tillverka en docka med tillhörande lakan, dynvar och filt i klass IV i folkskolan, men Edith fick alltså tillverka sin docka ett år tidigare. Edith tillverkade också dockans kläder samt lakan, dynvar och täcke. Högsängen är en kopia av de sängar som fanns i bondstugor förr i världen. På dialekt kallas den fölåtansienje. Förlåten var det tyg som hängde framför sängen. Sängen har skänkts av Eva Ekblad. Förmodligen är det Evas mamma som har lekt med den i början av 1900-talet. Brinkens museum

Leksakshästen Barnen lekte ofta med hemmagjorda leksaker tillverkade av trä, tygtrasor, lera och andra material som fanns runt omkring. Ofta gjorde man sina egna leksaker, eller så kunde en vuxen hjälpa till med att tillverka leksaken. Hästen på hjul snickrades av Emil Lind till dottern Ethel (senare Helenelund). Den är tillverkad ca år 1933 och har troligtvis varit en julklapp till Ethel. Brinkens museum

Skolböckerna Viktiga böcker var ABC-boken, Katekesen som innehöll de tio budorden och förklaringarna till dem och diktverket Fänrik Ståls sägner av Johan Ludvig Runeberg. Många av dikterna skulle barnen lära sig utantill. Zacharias Topelius Boken om vårt land var också en välanvänd skolbok i Finland under många år, och fungerade som biologi-, geografi- och historiebok. Dessutom hade man olika rättskrivnings-, sång- och räkneböcker. Granösunds fiskeläge

Kulramen Kulramen, också kallad abakus, är en räknemaskin som användes för att lära sig de fyra räknesätten. Kulramen består av en träram med trådar där träkulor kan flyttas fram och tillbaka. Varje träkula representerar en summa – på raden längst ner har en kula värdet 1, på följande rad ovanför har en kula värdet 10, på följande rad värdet 100 o.s.v. Med en kulram kan man alltså räkna mycket stora tal, upp till 10 miljarder. Kulramen tillhör Övermalax skola.

Skolplanscherna Skolplanschen var ett viktigt undervisningsredskap. I skolböckerna fanns inte så många bilder, men genom skolplanscherna kunde eleverna bekanta sig med bl.a. främmande länder, djur och växter, historiska händelser och berättelser ur Bibeln. Brinkens museum