Sikten Sikten (eller sållet) är tillverkad av ett kojuver som spänts över en ram tillverkad i svepteknik. I kojuvret har man gjort hål så att de finare delarna av det man siktade (vanligtvis mjöl) kan rinna genom, medan de grövre delarna fastnar i sikten. Man använde juvret av en slaktad ko till sikten eftersom det var lätt att töja och spänna ut över ramen. Det var viktigt att använda så många delar som möjligt av ett djur när man slaktade det. Den här sikten är från år 1852. Ramen är försedd med bomärken. Sikten har använts för att sikta mald potatis när man skulle tillverka potatismjöl. Brinkens museum

Kräklan Kräklan tillverkades av toppen på en grenig gran eller tall där man skalat av barken. Med den rörde man om i grytan när man lagade gröt. Kräklan kunde också snurras mellan handflatorna och fungerade då som en visp. Kräklan på bilden är tillverkad av en grantopp med fem årsskott. Brinkens museum

Card

Härveln När ullen hade spunnits skulle garnet nystas till s.k. härvor. Det gjorde man på härveln. Tråden fästes vid träkorset och sedan vevades det runt så att garnet lindades upp på träkorset. Klockan på härveln är ett räkneverk som räknar antalet varv man vevat. 60 varv är en pasma och för att få en garnhärva behöver man 10 pasmor. Härvorna kunde sedan tvättas och färgas utan att garnet blev trassligt. Granösunds fiskeläge

För att göra bondost skall mjölk och löpe (vanligtvis en torkad löpmage från en kalv) först värmas upp i en gryta över elden tills mjölken börjar dela sig. Ostmassan som bildats togs upp ur grytan, saltades och sattes i ostbrädet. Granösunds fiskeläge

Card

Card

Card

Smörkärnan Smörkärnan användes för att tillverka smör. Efter mjölkningen skildes grädden från mjölken (vanligtvis genom att mjölken ställdes svalt ett dygn – då flöt grädden upp till ytan och skummades av med en slev). När man fått ihop tillräckligt med grädde hälldes den i smörkärnan. Man stötte med staven (töreln) tills grädden blivit grynig och klumpat ihop sig. Smöret sköljdes med vatten för att få bort det sista av kärnmjölken. Sedan saltades det. Det som blev kvar i kärnan, kärnmjölken, kunde drickas eller användas i bröddeg. Smöret var en handelsvara som man kunde sälja och många familjer tjänade en slant på att sälja smör på torget. Granösunds fiskeläge

Kardorna Den klippta ullen skulle kardas för att förbereda den för spinnandet. Vid kardningen kammar man ullfibrerna och kan samtidigt plocka bort smuts och tovor ur ullen. Kardan består av ett trästycke med handtag. På insidan finns en läderbit med piggar av järntråd fastsatta. Kardorna används i par. Granösunds fiskeläge

Spinnrocken Den klippta och kardade ullen skulle spinnas till garn. Det gjorde man med spinnrocken, som blev vanlig i Österbotten på 1800-talet. Hjulet på spinnrocken drivs runt genom trampan längst ner. Hjulet driver i sin tur spolen som samlar tråden. Vanligtvis spann man ull och lin till garn, men man kunde också spinna till exempel hampa och även nässla. Spinnrocken är från 1894 och har enligt inskriptionen tillhört Wendla Sofia Eriks Dåtter Fågelklo. Granösunds fiskeläge

Ostbrädet Ostbrädet användes vid tillverkning av bondost. Ostmassan som bildats tas upp ur grytan, saltades och sattes i ostbrädet. Ostbrädet placerades så nära elden som möjligt, så att osten blev gräddad. Brädet vändes några gånger under gräddningen så att osten skulle få en jämn färg. Granösunds fiskeläge